Gurkmejan har bland annat antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper. Den används därför ofta som naturmedicin mot inflammationer.
Immunförsvaret ska skydda mot infektion och cancerceller. Inflammation är en del av kroppens immunförsvar och aktiveras av infektion, främmande ämnen eller skada. Infektioner kan ligga latent och blossa upp senare. Allergi och vissa andra sjukdomar kan också utlösa en inflammation.
Vid autoimmuna sjukdomar fungerar inte försvaret normalt utan angriper även kroppens egna celler och ger en långvarig inflammation. Sådana kroniska inflammationer kan ligga bakom exempelvis typ 2-diabetes, Alzheimers, hjärt-kärlsjukdomar, ledinflammationer och tarmsjukdomar.
Muskelinflammation är oftast inte en kronisk inflammationssjukdom. Om du annars är frisk är det vanligen en lågintensiv överansträngning i en muskel, exempelvis ensidig belastning, som orsakar inflammationen. Orsaken behöver åtgärdas, samtidigt som läkaren kan ordinera antiinflammatorisk medicin.
Behandling av inflammation
Gurkmeja innehåller bland annat 3–5 % kurkumin och andra curcuminoider. Dessa ämnen är växtpigment som även fungerar som antioxidanter.
Kurkumin ökar nivåerna av antioxidativa enzymer och stoppar reaktiva syreradikaler. Därigenom hämmas aktiviteten hos de enzymer och andra ämnen som produceras vid inflammation. Även turmeroner, som är flyktiga oljor från seskviterpener i gurkmeja, är kända för att motverka inflammationer.
Men gurkmeja innehåller också polysackarider som verkar mot både akuta och kroniska inflammationer enligt djurstudier. Man har också sett effekt mot knäledsinflammationer i kliniska patientstudier.
Naturlig gurkmeja är bäst
Eftersom inte bara kurkumin och turmeroner utan även gurkmejans polysackarider motverkar inflammation är naturlig gurkmeja bättre än kapslar med bara ett eller två av ämnena. Lämplig daglig dos gurkmejapulver anges ofta vara 1–5 teskedar. Svartpeppar och fett underlättar kroppens upptag av just kurkuminet. Den som är blödningsbenägen bör rådfråga sin läkare innan stora mängder gurkmeja intas.
Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3885190/